Väntans tider...

Jaa...det är väl så det kallas....
Jag förstår varför i alla fall. Tiden går oerhört långsamt och vad väntar man på?
Man går och väntar och önskar sig obeskrivlig smärta inom en snar framtid. En smärta man inte ens kan tänka sig.
Hur sjukt är livet egentligen?

Har slutat sitta i soffan nu i alla fall. Har förflyttat mig till fotöljen med utbytbar och tvättvänlig dyna! Jag vill inte skura soffan om eventuellt vattnet skulle gå när jag sitter i den....
Jag HATAR fotöljen.
Den är lutad bakåt så jag kan inte sitta som en normal människa och det är jättejobbigt att ta sig ur den...men förmodligen inte jobbigare än de skulle vara att skura soffan....

Jag vet att jag är dålig på att skriva numera, men ämnena har "lixom" tagit slut.
Finns inte så många saker jag kan tjata om och jag vill inte tråka ut er!